Vid årsskiftet 2025/2026 byter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) namn till Myndigheten för civilt försvar. Namnbytet träder i kraft den 1 januari 2026 och är ett beslut som fattats av regeringen och riksdagen. Syftet är att tydligare spegla myndighetens roll som ledande nod för det civila försvaret inom Sveriges totalförsvar.
Ett namn som speglar ett förändrat uppdrag
Det nya namnet markerar en tydligare inriktning mot civilt försvar, höjd beredskap och krig. Myndigheten får ett uttalat ansvar att leda, inrikta och samordna det civila försvaret i Sverige, samtidigt som uppdraget att stärka samhällets motståndskraft vid kriser och allvarliga störningar kvarstår.
Bakgrunden till förändringen är det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa och behovet av en långsiktig förstärkning av Sveriges totalförsvar. Genom namnbytet vill statsmakterna klargöra myndighetens centrala funktion i den nationella beredskapsstrukturen.
Ny generaldirektör i samband med omställningen
I samband med ombildningen leds den nya myndigheten av Mikael Frisell, som tillträdde som generaldirektör den 1 november 2024. Han har en gedigen bakgrund inom både militärt och civilt försvar, bland annat som generalmajor i Försvarsmakten och som chef inom Försvarets materielverk.
Under Frisells ledning betonas vikten av stärkt samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhälle för att skapa en uthållig och robust kris- och krigsberedskap.
Fokus på civilt försvar och totalförsvar
Civilt försvar omfattar åtgärder för att skydda civilbefolkningen, säkerställa samhällsviktiga funktioner och upprätthålla grundläggande service även under extrema påfrestningar. Myndigheten för civilt försvar får därmed en mer strategisk och samordnande roll i situationer som sträcker sig från fredstida kriser till höjd beredskap och väpnat angrepp.
Regeringen och myndighetsledningen har tydligt framhållit att omställningen är en direkt reaktion på dagens säkerhetsutmaningar och behovet av ökad nationell beredskapsförmåga.
Civilplikt och personalförsörjning
Som en del av totalförsvarsutbyggnaden arbetar myndigheten även med frågor kring civilplikt och personalförsörjning. Civilplikt ses som ett viktigt verktyg för att säkerställa att samhällsviktiga verksamheter kan fungera vid höjd beredskap och krig.
Regeringen har beslutat att utöka civilplikten till fler samhällsområden, och myndigheten föreslår förändringar för att trygga kompetens inom bland annat befolkningsskydd, teknisk drift och skydd av särskilda anläggningar.
Ny myndighetsidentitet
I samband med namnbytet får Myndigheten för civilt försvar även ett heraldiskt vapen som symbol för sitt uppdrag. Vapnet ska spegla myndighetens ledande roll, uthållighet och ansvar för samordning inom det civila försvaret.
Ett viktigt steg för Sveriges säkerhet
Sammanfattningsvis markerar namnbytet från MSB till Myndigheten för civilt försvar ett tydligt skifte – från en bred krishanteringsmyndighet till en central aktör med fokus på beredskap och försvar i hela hotskalan. Den nya myndigheten förväntas spela en nyckelroll i planering, samordning och ledning av samhällsviktiga insatser i fred, kris och krig.