Myndighetsregistret
Ett myndighetsregister som hjälper dig att få en överblick över landets myndigheter
Privatperson, företagare eller journalist? Myndighetsregistret (A-Ö) hjälper dig att hitta rätt kontaktuppgifter och förstå hur den offentliga sektorn är organiserad.
Hur man söker i myndighetsregistret
Att söka i myndighetsregistret är enkelt och kostnadsfritt:
- Använd sökfältet för att ange myndighetens namn eller organisationsnummer.
- Bläddra genom kategorierna om du vill ha en överblick.
- Klicka in på den myndighet som du vill ha mer information om.
För mer avancerade sökningar kan du kombinera med andra offentliga databaser, som Bolagsverkets sökfunktion för relaterade uppgifter.
Vilka myndigheter ingår i myndighetsregistret?
Myndighetsregistret delar in Sveriges statliga myndigheter i sex huvudkategorier. Här är en översikt baserad på aktuella siffror:
| Kategori | Antal | Exempel |
|---|---|---|
| Statliga förvaltningsmyndigheter | 250 | Skatteverket, Polismyndigheten, Trafikverket |
| Myndigheter under riksdagen | 5 | Riksrevisionen, Riksdagsförvaltningen, Sveriges riksbank |
| Statliga affärsverk | 3 | Systembolaget, Statens fastighetsverk, Sveaskog |
| AP-fonder | 6 | Första–Sjätte AP-fonden |
| Sveriges domstolar samt Domstolsverket | 83 | Tingsrätter, Hovrätter, Högsta domstolen |
| Svenska utlandsmyndigheter | 108 | Ambassader, konsulat och delegationer |
Dessa kategorier täcker allt från rättskipning till utrikesrepresentation. Notera att utlandsmyndigheterna räknas som en del av Regeringskansliet i vissa sammanhang.
Organisation under regering och riksdag
De flesta myndigheter lyder under regeringen och styrs via departement i Regeringskansliet. De är indelade i enrådighetsmyndigheter (ledda av en chef), styrelsemyndigheter eller nämndmyndigheter. Myndigheter under riksdagen har en kontrollfunktion över regeringen, medan domstolarna är oberoende.
Vad är myndighetsregistret?
Myndighetsregistret, även kallat det allmänna myndighetsregistret, är ett officiellt register över statliga myndigheter i Sverige. Det förs av Statistiska centralbyrån (SCB) och innehåller grundläggande information om myndigheternas struktur och kontaktuppgifter.
Registret inrättades genom förordningen (2007:755) om det allmänna myndighetsregistret, som trädde i kraft den 1 januari 2008. Syftet är att samla uppgifter om domstolar, affärsverk, förvaltningsmyndigheter och utlandsmyndigheter, vilket gör det enklare för allmänheten att navigera i den offentliga förvaltningen.
Till skillnad från Bolagsverkets företagsregister, som hanterar privata bolag, fokuserar myndighetsregistret enbart på statliga organ. Det inkluderar inte kommunala myndigheter eller beslutande församlingar som riksdagen. Registret är en del av SCB:s ansvar som objektregistrerande myndighet för den offentliga sektorn, och det fastställer organisationsnummer för nya myndigheter.
Historik och utveckling
Myndighetsregistret har utvecklats för att möta behovet av en centraliserad databas. Innan 2008 fanns ingen enhetlig förteckning, vilket gjorde det svårt att hålla koll på förändringar i förvaltningen. Idag omfattar det cirka 455–457 myndigheter, och antalet har minskat över tid – från över 1 300 på 1990-talet till dagens nivå – på grund av sammanslagningar och effektiviseringar.
Hur fungerar myndighetsregistret?
Myndighetsregistret uppdateras kontinuerligt för att spegla förändringar i den statliga förvaltningen.
När en ny myndighet startar måste den anmäla sig till SCB, som då fastställer ett organisationsnummer om det inte redan finns. Vid upphörande anmäler myndigheten detta, inklusive tidpunkten för nedläggningen. Uppgifterna hämtas i möjligaste mån från det allmänna företagsregistret för att undvika dubbleringar.
Registret är tillgängligt för allmänheten via webbplatsen, helt avgiftsfritt. Du kan söka efter specifika myndigheter genom att använda sökfunktionen. Sökningen baseras på namn, organisationsnummer eller kategori, och resultatet visar kontaktuppgifter som adress, telefon och e-post.
Innehåll i registret
Enligt förordningen ska registret innehålla följande uppgifter för varje myndighet:
- Namn
- Organisationsnummer
- Webbadress
- E-postadress
- Telefonnummer
- Faxnummer (om tillämpligt)
- Besöks- och postadress
Detta gör myndighetsregistret till en praktisk resurs för att verifiera officiella kontakter och undvika bedrägerier.
Varför är myndighetsregistret viktigt?
Myndighetsregistret främjar transparens och effektivitet i den offentliga sektorn. För medborgare underlättar det kontakt med rätt myndighet, t.ex. vid ansökningar eller klagomål. För företag är det användbart för att verifiera partners eller hantera regulatoriska krav. I en tid av digitalisering bidrar registret till öppna data-initiativ, där information kan vidareutnyttjas för forskning eller app-utveckling.
Dessutom hjälper det till att kartlägga hur Sveriges myndigheter har förändrats över tid, från en decentraliserad struktur till mer nationella enheter som Skatteverket.
Slutsats
Myndighetsregistret är en ovärderlig resurs för alla som vill förstå och interagera med Sveriges statliga myndigheter. Genom vår plattform får du snabb tillgång till uppdaterad information, vilket stärker demokratin och underlättar vardagen. Om du behöver mer specifik information om en myndighet, börja alltid med en sökning i registret.
För mer information om svenska myndigheter, besök vår startsida.